Under tiden jag rotat i min släkt så har jag bara två personer som emigrerat till Amerika. Min Farmors Far, Otto och hans bror Frans. (Otto kom tillbaka och Frans dog i Amerika. Men det är en helt annan historia) Men jag hittade följande text som är väl värd att läsa. Dessutom så borde nog fler läsa på sin svenska historia och defenitivt knyta an till sin egen släkts ursprung. Man kan få reda på både det ena och det andra.
 |
| City of Richmond, båten som min Farmors Far emigrerade med. |
"Vi var 1800-talets EU-migranter. Oj, så man ogillade de smutsiga svenskarna där borta. Vi hade inga pengar, luktade illa, kunde ingen engelska och ibland stal vi några frukter eller bröd här och där för att kunna mätta barnens magar.Amerikanerna hade klarat sig fint utan lortsvennarna, så glöm den romantiserade bilden av hårt arbetande svenskar som blir rika och beundrade på grund av sin driftighet bara för att din farfars morfar minsann gjorde karriär på andra sidan Atlanten! De är i minoritet. Det var inte ofta första generationens invandrare blev accepterade, precis som här i Sverige. De "riktiga" amerikanerna, det vill säga de européer som bott där sedan USA officiellt blev de förenta staterna, gillade inte alls vad som höll på att hända med "deras" land (som de i sin tur själva en gång var invandrare i, som vi alla vet).
Glöm inte bort vår egen historia innan ni klagar på de som lever i vad som kunde ha varit Sverige under andra halvan av 1800-talet - ett fattigt u-land med ekonomiska emigranter, helt enkelt. Sådana har vi gott om på gatorna i Sverige idag. Desperata människor som åker långväga för att kunna försörja sina alldeles för stora familjer - ibland med intentionen att stanna och få över sin familj till det "förlovade landet", men oftast för att tjäna ihop vad som för dem är tillräckligt med pengar och sedan återvända hem (för att betala hyra, sjukvård och eventuell utbildning). Till råga på allt håller de sig för sig själva och umgås bara med andra av sitt slag. Vi har sett det förr, för vi VAR dem. Trötta, smutsiga, hungriga och desperata i ett land med ett helt annat språk.
1890 bodde det 800,000 svensk-amerikaner i USA. 1900 fanns det fler svenskar i Chicago än i Göteborg. I staden fanns omkring 40 svenska kyrkor. Idag finns ett svenskområde i Chicago kallat Andersonville vilket många säkert redan känner till. Något svenskt övertag har dock inte skett där, om man nu inte ser några butiker, bagerier och matställen som ett sådant. Jag kan tänka mig att de "riktiga" amerikanerna fasade inför ett svenskt övertag då vi var som flest där vid förra sekelskiftet, men den oron visade sig alltså vara helt obefogad.
Så ni som inte bara totalignorerar EU-migranter utanför affärerna och drar en djup suck över att dag ut och dag in få ett par skramlande muggar riktade mot dig, utan även räds ett muslimskt övertag på grund av flyktingantalet här i Sverige, kan pusta ut. Svenskar överlag är sedan flera decennier ett väldigt sekulariserat och ickereligiöst folk, precis som andra generationens troende invandrare sällan är lika strikta som sina föräldrar. Precis som det alltid har varit, oavsett vilken religion och kultur det gäller eller var i världen vi befinner oss. Nya generationer ger nya tankar och synsätt.
Inget tyder heller på att svenskar plötsligt skulle börja intressera sig för religion igen efter att ha lagt kristendomen och religiösa "måsten" på hyllan. Även om vi föreställer oss ett parallellt universum och ett Sverige där islam är i majoritet, så existerar dels fortfarande den fantastiska religionsfriheten som låter oss tro på vad vi vill, men _framför allt_ så är svenskar alldeles för glada i alkohol och utomäktenskapligt sex för att någonsin bekänna sig till islam. Den typiske svensken skulle _aldrig_ missa en skön förfest eller after work med chans till napp på krogen efteråt, för att ta sig till moskén.
Om ni älskar Sverige så mycket är det konstigt att ni inte sett Utvandrarna och Nybyggarna regisserad av Jan Troell (två mästerverk baserade på Vilhem Mobergs klassiska romaner), eller känner till kultserien Dr Quinn där äldste sonen Matthews svenska flickvän Ingrid med familj var stan's smuts (en fattig svensk var mindre värd än hororna i bordellen, och de var inte mycket värda) och kan dra parallellen till dagens tiggare.
Bor du framför allt i södra Sverige (eftersom det var därifån de flesta utvandrare kom, medan desto fler i norr blev kvar) är sannolikheten stor att du har långväga släktingar borta i USA som idag är "proud to be Americans". Detta på grund av att Dina släktingar en gång i tiden valde att ta sina pick och pack och fly Sveriges misär i hopp om ett drägligare liv. Om de i så fall fick det eller kanske rentav dog på båten över, får du själv forska i och ta reda på. Faktum är att släktforskning är något alla borde prova på om de har möjlighet. Det är riktigt spännande!"
